Fabian Harlings tal på Spanien Frivilliga – Masthuggstorget

Hej kamrater!

Idag samlas vi för att hedra de som för åttio år sen åkte ner och kämpade för friheten. De vanliga arbetare som kämpade mot fascisterna och för den folkvalda vänsterregeringen i den spanska republiken med risk för sina liv. Vi hedrar de som gav sina liv i kampen och de som var beredda att göra detsamma. Vi hedrar också de som hemma i Sverige eller andra länder samlade ihop pengar och bistånd. Det var vanliga arbetare som reste ner och kämpade, och det var också organisationer som t.ex. fackklubbar, Hyresgästernas Centralförsamling och ordnar ur nykterhetsrörelsen som samlade ihop bistånd sida vid sida med olika socialistiska partier. Kampen mot fascismen fördes då och den förs än idag. De spanienfrivilliga kämpade, och vi kämpar fortfarande, mot fascismen därför att vi vet att det lösenord som det Kommunistiska Förbundet i Paris hade under 1840-talet är sant. “Alla folk är bröder”.

Det är också med de fyra orden i sinnet som vi kämpar mot en asylpolitik som stänger gränser och skickar tillbaka människor till krig och förtryck. Det är därför vi aldrig kan gå med på att ställa olika utsatta grupper mot varandra – därför vi aldrig går med på rasisternas problemformulering om att det är människor på flykt som urholkar välfärden, genomför privatiseringar och försämrar arbetsvillkor. Antifascister, kampen mot fascismen tog inte, hur mycket man än skulle kunna önska det, slut i Italien och Tyskland 1945 eller i Spanien 1975. I spår av imperialistiska krig eller kapitalismens kriser återkommer den likt en tumör som vägrar att dö. Det är vår plikt att stå upp mot varje fascistisk eller rasistisk tendens, vare sig den kommer i form av välorganiserade partier, gatugäng eller genom lagar och förordningar. Vi ska kämpa sida vid sida med våra arbetarsystrar och -bröder i alla länder, alltid. Tills vår värld inte längre är en förtryckande sådan, med klass och könsförtryck, tills vår värld aldrig längre kommer att behöva se fascismens fasor påyttfödas.

Det är verkligen en ära, måste jag säga, att få stå här och tala för friheten och de heroiska spanienfrivilliga, och samtidigt veta att de förde samma kamp som vi för idag. Att deras tradition levde och lever vidare i FNL-rörelsen, i anti-apartheidrörelsen, i rörelsen för solidaritet med Palestina och så vidare. Solidaritet och proletär internationalism är inte något som man kämpade för förr i tiden men som inte behövs längre. Det är något som vi alltid kämpar för vid varje orättvisa!

Jag skulle också vilja ta tillfället i akt och ta upp kampen som förs idag i Rojavakantonen i Kurdistan. Situationen där liknar på många sätt den situation som man fann sig i i Spanien på 30-talet. Vi har grupper som vill skaffa sig makt, i Spanien militära och feodala skikt, i Irak och Syrien olika stridande grupper i det vakuum som har bildats efter USA:s imperialistiska krig. Under dessa omständigheter uppstod Francos fascistarmé och grupper som Daesh. I både Spanien under 30-talet och nu i Rojava åttio år senare slåss tusentals människor mot Francos fascister då och reaktionära grupper som Daesh nu. Lika viktigt som det var att solidarisera sig med spanska antifascister då är det att göra detsamma för Rojava idag. Om man har möjlighet tycker jag verkligen att man ska ge pengar till Rojavakommittéerna som sedan t.ex. skickar vidare hjälp till YPG eller YPJ eller som bidrar till att bygga upp saker som skolor och sjukhus.

Antifascister och demokrater, det som vi gör nu är så otroligt viktigt. För att hedra de som reste ner och slogs för frihet och demokrati, för att påminna oss själva om det arv som vi, arbetarrörelsen har. För att påminna oss själva om att kampen mot fascismen aldrig får upphöra. Kampen för friheten fortsätter. No Pasarán!

fabian svart vit kvadrat

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *