Allt stöd till kamperna i Rojava, Chile och Libanon!

Världen över pågår det just nu kamper mot förtryck. Den senaste månaden har vi sett gatorna i Chile och Libanon fyllas av människor som protesterar mot nedskärningar, korruption och dåliga livsförhållanden. Protesterna har mötts av polis- och militärt våld. Samtidigt pågår just nu en invasion av Rojava där Turkiet försöker att utföra en etnisk rensning av kurder.

Bakgrunden till det som händer i Chile och Libanon är liknande. Samtidigt som överklassen och politikerna har tryckt ner pengar i sina egna fickor har arbetarklassen och folket blivit fattigare. Det handlar om nödvändiga saker som tillgången till vatten, el och mat som under deccennier inte har fungerat. Klasskillnaderna är brutala och ilskan och kampviljan har bubblat under ytan en längre tid. Det kan på ytan se ut som att de massiva demonstrationerna endast handlar om dyra busskort eller skatter, men vi snackar om en arbetarklass som nu vågar resa sig efter åratal av förtryck.

Rojava, som länge varit ett område där det har varit lugnt och stabilt, vars befolkning har lyckats bygga upp ett helt fungerande system är under attack av Turkiets militär. Turkiet har länge försökt hitta en anledning till att gå in i Rojava och använder nu ursäkten att det handlar om att hitta terrorgrupper fastän det är dem som med sitt krig släpper lös terroristerna. YPG och YPJ (folkets och kvinnornas försvarsenheter) var de som stoppade IS och nu står de ensamma med utmaningen att både försvara sig från Turkiets militär och de fångar som har rymt när Turkiet har bombat sönder fängelser och byggnader.

Vi ser att det finns tre former av våld. Den ena formen är det konstanta förtrycket som har skett i Chile och Libanon. Att inte ha tillgång till mat, vatten och andra förnödenheter är i sig en form av våld. Detta våld är på många sätt osynligt tills det att folket säger ifrån. Först då tar staten in sin polismakt till det den är till för: att skydda sig själv. Polis och militär går då till strid mot det egna folket.

Den andra formen av våld är det som Erdogan och hans fascistiska lakejer använder när går in med sin krigsmakt i det kurdiska området Rojava. Den formen är synlig från start, och kallas imperialism. Den tredje formen är det vi ser som självförsvar. Det är den fredliga formen där folket tar till kamp och skyddar sig själva från de andra två formerna av våld.

Vi ser att genom organisering, kan vi krossa förtrycket. Oavsett om det är mot fascism eller nyliberalism, så är det när folket i enighet tar till kamp som förtrycket kan upphöra. Kamperna i Rojava, Chile och Libanon har vårt fulla stöd och vi uppmanar alla progressiva krafter att genom den internationella solidariteten stötta dessa kamper som går i täten emot fascism och kapitalism.

Uttalande av distriktsstyrelsen 10-11-2019

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *